#Metoo – och nu då?

Ulrika Andersson från Tellus (t.h.) tillsammans med professor Gunilla Jarlbro, initiativtagaren till konferensen #Metto – och nu då?

I samband med Internationella kvinnodagen deltog representanter från Tellus projektgrupp i seminarier i vid Karolinska institutet och Lunds universitet. Seminariet i Lund tog sin utgångspunkt i hur den tystnadskultur kring sexuella trakasserier som uppmärksammades under #metoo-uppropet kan förändras.

– Makten finns där berättelserna finns och får höras.
Så inledde Filminstitutets VD Sara Sterner sitt inlägg på seminariet #Metoo – och nu då?som ägde rum på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet i samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars. 

Ett genomgående tema på flera av inslagen under seminariet var vikten av att två år efter #metoo bekämpa tystnadskulturen som riskerar att ta över och tysta berättelser om diskriminering, övergrepp och ojämlikhet.
– Vår största fiende är inte hatarna, utan hotet är tystnaden. För när det blir tyst så kan en luras att tro att det inte finns några problem, sade Emmy Lilliehorn, samordnare för metoo-uppropen i Sverige. 

Ett sätt att analysera om det finns en tystnadskultur kring sexuella övergrepp på Lunds Universitet, och vad denna kultur i så fall täcker över, önskar Tellus-projektet adressera. Ulrika Andersson, universitetslektor och docent i straffrätt vid Juridiska institutionen, som ingår i Tellus projektgrupp, gav under seminariet en statusuppdatering från det treåriga forskningsbaserade projektet som drog igång under 2018.

Hittills har cirka 70 individuella intervjuer genomförts, och under vårvintern har projektets fokusgruppsdikussioner börjat genomföras. Innan sommaren kommer universitetets ledning att få en muntlig summering av vad intervjuerna och gruppdiskussionerna genererat för kunskap och efter sommaren kommuniceras resultaten till hela universitetet. Tredje veckan i september kommer en enkät att via mail skickas ut till alla anställda, doktorander och studenter vid universitetet.

Gabriella Nilsson, docent i etnologi, ifrågasatte påståendet
att vi skulle leva i ”En farlig tid för män”. 

På konferensen delades också den årliga Gunilla Jarlbro-utmärkelsen ut. Utmärkelsen tillfaller en eller flera personer som gör något för att belysa eller aktivt påverka jämställdhetsarbetet och likabehandlingen på universitetet. I år gick priset till de tre studentrepresentanterna Sara Ramberg, Sara Thiringer och Einar Elén, som har haft som mål att, som de själva uttryckte det, ”vara en nagel i ögat” på Lunds universitet. Detta har de bland annat gjort genom sitt arbete med att engagerat arbeta med mångfaldsfrågor, framför allt i universitetets centrala jämställdhets- och likabehandlingsråd. Einar Elén ingår även i Tellus projektgrupp.

Gabriella Nilsson, forskare i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, berättade varför vi, till skillnad från vad bland annat Donald Trump och Horace Engdahl påstått, inte lever i ”en farlig tid för män”. Hon hänvisade till Ninni Carlsson, lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, som sagt att vi lever i en ”talandets tid” – vilket är avgörande för människors möjlighet att förstå vad de utsatts för i termer av övergrepp och möjligheten att anmäla övergreppen. Trots detta anmäls enbart cirka 15 procent av de begångna våldtäkterna, och för sexuella trakasserier är siffran ännu lägre. Dessutom anses det i dag vara mycket svårt att få en fällande dom i ett våldtäktsmål i Sverige.

Utöver ovanstående talare medverkade även Ida Ölmedal, Tina Askanius och Ellinor Holmström samt dramatiker-och skådespelarstudenter vid Teaterhögskolan i Malmö.

Årets Gunilla Jarlbro-utmärkelse delades i år ut till studentrepresentanterna Sara Thiringer, Einar Elén (som ingår i Tellus projektgrupp) och Sara Ramberg som arbetar för att vara ”en nagel i ögat” i mångfaldsfrågor på Lunds universitet. 

Text + bild: Katarina Billing, Tellus

Det här inlägget postades i Sexuella trakasserier. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.