Berättelsen som grund för mobilisering

I Lena Karlssons forskning är både berättandet och lyssnandet i fokus.

I kampanjer på digitala plattformar som kretsar kring sexuellt våld står det personliga vittnesmålet i centrum. I sin forskning studerar genusforskaren Lena Karlsson den självbiografiska berättelsens roll och vad som krävs för att en kampanj ska lyckas nå en bred publik.

När metoo-vittnesmålen hösten 2017 svepte över världen hamnade sexuella trakasserier på agendan i sällan skådad utsträckning. Metoo är dock långt ifrån den första kampanjen på digitala plattformar som strävat efter att belysa sexuellt våld mot kvinnor. #prataomdet, #fatta och #mörkertalet är några samtida exempel på kampanjer som liksom #metoo bygger på självbiografiskt berättande.
– De flesta digitala kampanjerna mot sexuellt våld har självbiografiskt berättande som sin motor. Berättelsen betraktas som grund för politisk handling, och det självbiografiska berättandet blir således ett verktyg för mobilisering, säger Lena Karlsson, forskare och lektor vid genusvetenskapliga institutionen.

Berättelsens resa
I sin forskning undersöker Lena Karlsson feministiskt berättande på digitala plattformar, framför allt Twitter och bloggar. Hon har framför allt studerat kampanjen #prataomdet, som uppstod 2010 i svallvågorna av anklagelserna om sexualbrott som riktades mot Wikileaks grundare Julian Assange. 
– Jag intresserar mig både för berättande och lyssnande. Ett vittnesmål lämnas ju för att en vill något med sin berättelse, men vad en vill att de som lyssnar ska förstå eller agera på varierar. Därför intresserar jag mig för vilka berättelser som uppstår i en viss kontext, hur berättelserna når ut och tas emot, samt hur berättelserna tar sig vidare från digitala plattformar till etablerade nyhetsmedier. 

Etablerade plattformar och generalisering
Vad är det då som gör att vissa kampanjer på digitala plattformar får ett stort medialt genomslag medan andra förblir i skymundan? Lena Karlsson har identifierat ett antal faktorer som bidrar till att en kampanj lyckas väcka uppmärksamhet. I fallet med #prataomdet handlade det delvis om att kampanjen uppstod när Twitter var nytt, och denna nya möjlighet för politisk mobilisering väckte i sig intresse hos medierna. Dessutom så hade initiativtagarna redan etablerade medieplattformar och ett brett kontaktnät som möjliggjorde den snabba resan från digital plattform till nyhetsmedierna.
– Det som förenar kampanjer som prata om det och metoo är dessutom att frågan om sexuellt våld ramades in som något som berör och engagerar oss alla. När en tittar på andra kampanjer så lyckas de inte alltid uppnå den här formen av generalisering, utan uppfattas som alltför specifika. Ibland kan det även handla om att personerna som driver en viss kampanj inte själva har tillgång till en medial plattform eller en profession som backar upp dem.

Jakten på en annan berättelse
Lena Karlsson menar att många av de självbiografiska berättelserna går i klinch med de dominanta berättelserna om våldtäkt som förekommer i medierna. Att analysera den egna historien i ljuset av andras berättelser blir ett sätt att söka en annan berättelse – ett sätt att utmana de etablerade narrativen för hur en våldtäkt ”ska” gå till för att räknas som våldtäkt, eller hur ett våldtäktsoffer ”ska” bete sig för att uppfattas som trovärdig.
– På detta sätt får den egna berättelsen styrka genom andras vittnesmål. Man kan tillsammans analysera vad det är som skaver. Det hela blir en form för vad en kunde kalla diskursiv aktivism. 

Som bäst arbetar Lena Karlsson på ett nystartat projekt tillsammans med juridikforskarna Ulrika Andersson, Linnea Wegerstad och Clare McGlynn. Projektet kretsar kring att analysera vittnesmålen från #metoo och dess mottagande från media, rättsväsendet och politiken. Fokus ligger på konceptualiseringen av begreppet rättvisa.
– Mina delprojekt handlar delvis om de digitala berättelserna och om vad initiativtagarna ville att berättelserna skulle göra. Utöver att analysera nyhetsmedias rapportering så planerar jag att intervjua initiativtagarna till de svenska delkampanjerna. Vi är intresserade att få veta vad de sökte efter, hur de ett år senare tycker kampanjen tagits emot samt om deras förståelse för rättvisa ändrats under processens lopp. 

Text + Bild: Axel Vikström


Kommentarer inaktiverade.