I skämtandets gråzon

I sin doktorsavhandling utforskade sociologen Henriette Frees Esholdt så kallat “könsspelande” bland personalen i ett danskt storkök.

Nyfikenheten på betydelsen av informella relationer på arbetsplatsen tog sociologen Henriette Frees Esholdt till ett storkök på en dansk arbetsplats. Där observerade hon en sexualiserad jargong som kan höja stämningen på arbetsplatsen – men som i ett ögonkast kan raseras om någon inte spelar efter reglerna.

Fältarbetet under en doktorsavhandling kan ta forskaren till samhällets alla hörn. Sociologen Henriette Frees Esholdts vardag under fältarbetet bestod av att diska och breda smörrebröd i ett storkök i Danmark (som i studien kallas för “Matfabriken”). Med en autoetnografisk utgångspunkt studerade hon betydelsen av informella relationer på en multietnisk arbetsplats mellan första generationens invandrare och så kallade “etniska danskar”, och använda sin egen position som yngre, dansk kvinna till att studera dessa relationer förstahand.
– Mina kollegor på Matfabriken visste att jag var forskare och att jag var intresserad av sociala relationer på arbetsplatsen, men de visste inte att jag hade specifikt fokus på etnicitet. När jag gjorde ett liknande fältarbete under mina masterstudier var jag helt öppen med det, men då skapade det mest otrygghet och konstig stämning på arbetsplatsen, säger Henriette Frees Esholdt, som idag arbetar som forskare vid sociologiska institutionen.

Att spela könsspelet
Arbetsplatsens demografi, som till stor del utgjordes ”etniskt danska” kvinnor och första generationens invandrarmän, gjorde att det främst var dessa sociala relationer som utgjorde studiens fokus. I sina deltagande observationer noterade Henriette Frees Esholdt att jargonen på arbetsplatsen ofta karaktäriserades av att personalen interagerade med varandra genom sexualiserade skämt. Detta fenomen beskriver hon som ett ”könsspel” – relationer där folk frivilligt samtycker till att delta i en sexualiserad jargong.
– Det är viktigt att påpeka att könsspelet inte har något med sexuella trakasserier att göra, oavsett hur sexistisk det kan se ut för den som inte deltar i ”leken”. Det rör sig om en interaktionsform som drivs av lust och den har inte något annat syfte än att uppnå njutning,  ha skoj och bygga relationer på arbetsplatsen.
– Denna interaktionsform är mer utspridd inom vissa branscher. Forskning visar att ju mer fysisk kontakt man har med varandra och ju hårdare arbetet är, desto grövre skämt accepteras.

Skröplig verklighet
Dock kunde hon även konstatera att detta könsspel, för att låna ett begrepp från Erving Goffman, vilar på en ”skröplig verklighet”. Det fungerar så länge som alla följer könsspelets grundläggande regel om att respektera sina ”medspelare” som ”lika spelare”. Det vill säga att man respektera att könsspelet tar slut igen så fort en spelar inte tycker att det är roligt längre. När någon inte respektera denna regel så övergår könsspelet plötslig till något annat.

Flera av de kvinnliga kollegorna, oavsett etnisk bakgrund, berättade om manliga kollegor med invandrarbakgrund som varit ”för mycket” och gått över gränsen för att dom inte respekterade när kvinnorna inte ville ”spela med” längre. I ett av fallen hade de fått vända sig till chefen eftersom personen i fråga inte ändrade sitt beteende trots att han blivit tillsagd flera gånger. Personen hade direkt frågat fler kvinnliga kollegor ”Vill du ha sex med mig?”, och när kvinnorna hade sagt ifrån och att de inte tyckte det var roligt hade han fortsatt och även försökt att rättfärdiggöra sitt beteende med att “det bara var skoj”.  
– Att spela könsspelet kräver mycket social kompetens. För vissa på Matfabriken var det svårt att förstå att en arbetsplatskultur där män och kvinnor har sexuella skämt som de frivilligt deltar i och på skoj flirtar och även tar på varandra fysiskt inte innebär att alla kvinnorna på arbetsplatsen är intresserad av sex med deras manliga kollegor på riktigt, säger Henriette Frees Esholdt, som understryker att hon inte påstår att ”etniskt danska” män generellt skulle vara bättre på att spela könsspelet än män med invandrarbakgrund (de sistnämnda diskuteras här eftersom de var i fokus i studien).

“Vad hände egentligen?”
Enligt henne var det intressant att studera könsspelet i just ett multietniskt sammanhäng. När kvinnorna klagade till chefen över den manliga kollegan, så påstod han att kvinnorna var rasister. Således försökte han att ge intryck av att det inte var kvinnorna som var offer för sexuella trakasserier och att det inte var han som hade kränkt dem, utan att det var han som var offer för rasism och att det var kvinnorna som hade kränkt honom. Det var, enligt Henriette Frees Esholdt, inte syftet med avhandlingen att ge definitiva och entydiga svar på om det ”drama” som utvecklade sig på Matfabriken i ”verkligheten” var ett könsspel, sexuella trakasserier eller rasism. Istället ville hon visa att vissa sociala fenomen är flyktiga, diffusa och svåra att få grepp om.

Henriette Frees Esholdt berättar även att hon själv under fältarbetet blev berörd på baken av en kollega som tidigare kommit till henne med mer eller mindre subtila inviter. Sättet hon reagerade på – förvirring – tycker hon säger något om essensen när det kommer till gråzonen mellan könsspel och sexuella trakasserier.
– En gång när vi gick runt ett bord och bredde smör kom han för nära mig med sina ena hand, men jag reagerade inte eftersom jag inte visste exakt vad det var som hade hänt. Det var som lite på gränsen, men man blir ändå osäker – var det sexuella trakasserier, en form av ”invitation” eller var det bara en missuppfattning från min sida. Det svåra med sexuella trakasserier är att det på vissa sätt är ett rätt så flummigt fenomen, och det är svårt att veta var i gråzonen som gränserna går.

Svårt att dra upp riktlinjer
Hur kunde en då gå till väga för att tydligare definiera det sexuella skämtandets gränser på arbetsplatsen? Henriette Frees Esholdt säger att det kan bli kontraproduktivt att införa definitiva riktlinjer gällande vad som får skämtas om.
– Generellt är humor på arbetsplatsen ett mycket utbredd fenomen, som man vet kan ha många positiva effekter. Det kan till exempel höja stämningen på arbetsplatsen och bidra till att uppbygga relationer. Många på Matfabriken sade att de uppskattade den sexualiserade humorn på arbetsplatsen, och att de inte skulle vilja jobba där om de inte fick skoja. Men det förutsätter fingertoppskänsla för att du ska kunna navigera dig fram och att könsspel inte istället plötsligt ska sluta i en könskamp.

Text + Bild: Axel Vikström

Kommentarer inaktiverade.