Ny kurs sätter metoo i fokus

Emil Bernmalm, doktorand i utbildningsvetenskap, är en av undervisarna på en ny kurs där metoo-uppropet används som en ingång för att utforska strävan efter erkännande.

Hur kan metoo-uppropet användas som ett exempel för att belysa olika gruppers strävan efter erkännande? Denna fråga står i rampljuset i en ny distanskurs vid Lunds universitet som lockat till sig många studenter.

Det var kanske ingen högoddsare att #metoo-uppropet skulle väcka stort intresse bland akademiker världen över. En snabb sökning på ”#metoo” i databasen LUBsearch från 2018 framåt resulterar i nästan 400 artiklar i vetenskapliga journaler. Vid Lunds universitet beslöt en grupp forskare från olika discipliner att ta steget längre och utforma en hel kurs som tar sin utgångspunkt i uppropet. Under våren har den tvärvetenskapliga distanskursen ”Efter metoo – kamp för erkännande i historia och nutid”(7,5 hp) gått av stapeln för första gången.
– När diskussionen kring metoo var som mest intensiv uppstod ett samtal kring hur vi teoretiskt skulle förhålla oss till det som pågick. Hur skulle vi tolka och förstå uppropet? Dessa funderingar är den viktigaste grunden till att kursen blev till, säger Emil Bernmalm, doktorand i utbildningsvetenskap och en av lärarna på kursen.

Erkännande ur olika perspektiv
Forskarna som håller i den fristående grundkursen arbetar alla inom olika kunskapsområden som relaterar till teman som är centrala för #metoo. Kyrkohistorikern Alexander Maurits närmar sig ämnet från ett genushistoriskt perspektiv, etikdocenten Johanna Gustafsson Lundberg tillför en etisk och begreppslig diskussion medan Sinikka Neuhaus, universitetslektor i utbildningsvetenskap, fokuserar på socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande som löper som en röd tråd genom hela kursen.
– Honneths teori är en väldigt intressant ingång för att undersöka metoo. Kortfattat kan man säga att teorin kretsar kring att visa hur erkännande är centralt för att vår sociala interaktion ska fungera – men att vi genom historien ser hur olika gruppers, till exempel kvinnors, erfarenheter får mer eller mindre erkännande i olika samhällen och epoker. Denna kamp för erkännande får olika uttrycksformer på privat, offentlig och kulturell nivå – och alla dessa är intressanta för att studera och förstå metoo i ett större sammanhang, säger Emil Bernmalm

Metoo synliggör gapet i skolan
Emil Bernmalms egna ingång till ämnet kommer från skolvärlden, som var skådeplatsen för flertalet #metoo-upprop som #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden. Dessa belyste gapet som tycks finnas mellan de officiella policys, värdegrunder och lagar som styr skolans arbete och hur dessa i praktiken efterföljs. Utifrån ett intersektionellt perspektiv diskuterar han hur metoo kan användas för att exemplifiera avsaknaden av förståelse för hur människor med annan könstillhörighet, etnicitet och klass erfar olika situationer.
– När pojkar skriker ”hora” i korridoren så förstår de inte hur det landar hos kvinnor, eftersom de inte kan göra den erfarenheten. Skolan utgör en makalös möjlighet för att påverka samhället på sikt, men frågan är hur skolan ska gå till väga för att brygga gapet mellan flickors och pojkars erfarenhet? Det är en svår pedagogisk manöver, säger han.
– Här tror jag att metoo är jätteviktigt, eftersom vittnesmålen synliggör en erfarenhet som jag tror att pojkar och män inte har förstått.  

Hundratals intresserade studenter
Intresset för kursen har varit stort – när kursen inleddes i januari hade över 100 personer intresseanmält sig. Emil Bernmalm berättar att det finns en stor mångfald bland deltagarna, alltifrån pensionärer till nyblivna studenter och personer som arbetar med normkritisk folkbildning. 
– Hittills har reaktionerna varit positiva, de ämnen som vi belyser uppfattas som relevanta och viktiga för att förstå metoo-uppropet. Kursen ska även gå som sommarkurs, och till den har vi drygt 450 anmälningar. Så intresset är verkligen stort.

Text + bild: Axel Vikström