Spelet som får deltagarna att diskutera diskriminering

Sexuella trakasserier är en av de sex former av diskriminering som är förbjudna i diskrimineringslagen. I det så kallade ”Diskrimineringsspelet” får anställda vid Lunds universitet möjligheten att undersöka och diskutera kring risken för att olika former av diskriminering ska inträffa på deras arbetsplats.

Klockan har passerat 10 på torsdagsmorgonen och i konferensrummet ute på Scandic Star har borden flyttats isär och försetts med dukar i trafikljusens tre färger. Kring borden sitter ett tjugotal personer och inspekterar kort med påståenden som ”Hos är alla kollegor – oavsett titel, bakgrund eller utseende”, ”Vi skämtar gärna men med respekt” och ”Det finns personer hos oss som känner sig utanför”. Det rör sig om personal från Humanistiska och teologiska fakulteternas kansli, som i samband med en kompetensutvecklingsdag spelar det nyutvecklade ”diskrimineringsspelet”.
– Idén till spelet kom från det så kallade OSA-spelet, som utgår från arbetsmiljölagstiftningen och är mer inriktat på frågor kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Utifrån det började jag fundera på om man inte skulle kunna anpassa upplägget utefter diskrimineringslagen. Efter lite jobb blev detta resultatet, säger Lena Lindell, personalkonsult vid avdelningen Arbetsrätt och anställning, sektionen HR och medlem i Tellus projektgrupp.

Steg ett i processen
Diskrimineringsspelet fokuserar på det första steget av det systematiska förebyggande arbetet mot diskriminering inom Lunds universitet, som går ut på att undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier, eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Trakasserier och sexuella trakasserier hör till de sex formerna av diskriminering som är förbjudna. I höstas skickades spelet ut till kanslichefer, HR-chefer och arbetsmiljösamordnare på samtliga fakulteter.
– Sedan i höstas har jag varit ute på flera fakulteter och visat hur man spelar spelet, medan andra kört igång utan jag varit där. Vilket är jättebra, tanken är att spelet ska kunna användas självständigt när det finns behov för det, säger Lena Lindell.

Sedan i höstas Lena Lindell besökt flera fakulteter för att spela Diskrimineringsspelet.

Lättare än vid fikabordet
I korta drag går spelet ut på att deltagarna vid bordet drar kort med olika påståenden, t.ex. ”Vi tillåter inte nedsättande kommentarer i någon form hos oss”, och sedan diskuterar huruvida påståendet stämmer in på deltagarnas arbetsplats. Beroende på svaret diskuterar man sen om förhållandet på den egna arbetsplatsen kan medföra en risk för diskriminering. Baserat på diskussionerna ska deltagarna sedan placera ut kortet på det röda, gula eller gröna fältet beroende på om risken för diskriminering upplevs som mycket allvarlig, allvarlig eller mindre allvarlig. När alla kort är utplacerade får deltagarna lägga extra tid på att skriva ner tankarna kring de kort som placerats längst mot det röda hållet.
– Jag tycker att spelets största förtjänst är att man börjar prata om viktiga frågor som man kanske inte känner sig bekväm med att diskutera vid fikabordet. Dessutom begränsar sig inte diskussionerna till det som står på korten, utan man börjar också diskutera så mycket annat och på det sättet lär man även känna varandra bättre, säger Isabella Grujoska, som arbetar som arbetsmiljösamordnare på HT:s kansli.

Ökat intresse för frågorna
I spåret av metoo-uppropet hösten 2017 har Isabella Grujoska märkt av ett ökat intresse för att diskutera frågor kring diskriminering och kränkande särbehandling.
– Det finns en allt större efterfrågan på utbildning som syftar till att få igång samtalet om dessa frågor. På HT har vi bland annat tagit fram en guide för studenter, och vissa institutioner har även börjat jobba mer systematiskt med frågorna och flera har tillsatt så kallade JLM-grupper (jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsgrupper). På det sättet händer det många saker som kan bidra till att medvetandegöra diskriminering generellt, problem och vart man vid behov kan vända sig, säger hon.

Spelet avslutas med att ett foto tas på kortens placering på de olika spelplanerna, för att därefter samlas in för att resultaten ska kunna analyseras och ligga som grund för de följande stegen i det systematiska förebyggande arbetet mot diskriminering. Därefter avrundas tillfället med en diskussion i helgrupp där de olika grupperna får dela med sig av vad de diskuterat.
– Det är ofta många som säger att det kommit upp flera diskussioner som hade varit svåra att ha i andra sammanhang. Reaktionerna är bara ett av många exempel på vikten av att diskutera vår arbetsmiljö, säger Lena Lindell. 

Fakta: De sju grunder för diskriminering i diskrimineringslagen

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Fakta: Förebyggande arbete mot diskriminering enligt diskrimineringslagen
Det systematiska förebyggande arbetet mot diskriminering ska ske löpande i fyra steg:

  1. Undersöka om det finns risk för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
  2. Analysera orsaker till upptäckta risker och hinder.
  3. Vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas.
  4. Följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 (lag 2016:828


Text + Bild: Axel Vikström

Kommentarer inaktiverade.