Vem vill bli forskare?

Psykologiforskarna Fredrik Björklund, Una Tellhed och Martin Bäckström utgör tillsammans forskargruppen PROGS (Psychological Research On Gender Segregation).
Foto: Ulrika Oredsson/Lunds universitet.

Trots att trenden går mot ökad jämställdhet fortsätter männen att dominera i toppen av universitetsvärldens hierarki. Psykologiforskaren Una Tellhed menar att den nuvarande mansdominansen skapar oro för diskriminering hos kvinnliga studenter som överväger en forskarkarriär.

Samtidigt som en klar majoritet av studenterna vid de svenska universiteten består av kvinnor så är mer än två tredjedelarna av professorerna män. Det visar en ny rapport från stiftelsen Allbright, vars kartläggning pekar på att antalet kvinnor minskar ju högre upp i den akademiska hierarkin en kommer. Denna asymmetri begränsar sig inte till Sverige. I Universitetskanslersämbetes rapport ”Kvinnor och män i högskolan” från 2016 konstaterar författarna att även om trenden i EU-länderna är att andelen kvinnor ökat på varje steg i den akademiska karriärstegen så fortsätter männen att vara i majoritet.

Sociala identitetshot – rädslan för diskriminering
Vilka faktorer är det då som bidrar till den fortsatta snedfördelningen inom universitetsvärlden? Psykologiforskaren Una Tellhed har studerat detta genom att undersöka studenters uppfattningar om jämställdhetsläget inom akademin.
– Män har generellt en mer positiv syn på forskaryrket, vilket i vår studie berodde på att de även har större tilltro till sin kompetens jämfört med kvinnor. Vi kan också se något vi kallar för sociala identitetshot, vilket innebär att kvinnor som kan vara intresserade av forskning kan känna en rädsla för att bli diskriminerade inom akademin, säger hon.

Kommunicera positiv trend – och motverka trakasserier
I korta drag bestod studien, som Tellhed genomförde tillsammans med Anna Jansson, av att 190 studenter delades in i två grupper (plus en kontrollgrupp). I den ena gruppen fick deltagarna en lista med information om hur pass segregerad universitetsvärlden fortfarande är, medan den andra gruppen fick en motsvarande lista som i sin tur bestod av fakta om hur trenden trots allt går mot ökad jämställdhet. Därefter fick studenterna svara på ett antal frågor kring huruvida de övervägde att inleda en forskarkarriär.
– Då kunde vi se att kvinnorna som fick berättat om hur akademin är ojämlik fick starka sociala identitetshot, det vill säga att de i mycket högre grad var rädda för att utsättas för diskriminering i forskaryrket jämfört med kontrollgruppen. Ett positivt resultat var att de som istället fick höra att jämställdheten ökar kände mycket lägre hot, säger Una Tellhed. 
– Vi argumenterar därför för att man skulle kunna locka fler kvinnor till att fortsätta inom universitetsvärlden genom att i högre grad intyga dem om deras kompetens samt kommunicera ut den positiva trenden mot ökad jämställdhet. Givetvis måste man samtidigt arbeta mot all form av diskriminering och trakasserier inom akademin.

Oro för att inte trivas
I sin forskning har Una Tellhed även intresserat sig för könssegregering på arbetsmarknaden utanför akademins gränser. Hur kommer det sig att pojkar och flickor i stor utsträckning fortfarande väljer olika utbildningsvägar trots att forskningenvisar att skillnaderna i personlighet och förmåga mellan könen är oerhört små? Inom ramen för forskargruppen PROGS (Psychological Research On Gender Segregation) genomförde Tellhed tillsammans med Martin Bäckström och Fredrik Björklund en stor studie bland svenska skolelever gällande deras intressen för olika yrken och utbildningar. Utöver faktorer som självuppskattad kompetens, där unga kvinnor skattar sig lägre än unga män trots kvinnornas högre betyg, så märkte forskarna att förväntningar på social tillhörighet utgjorde en viktig faktor.
– Om det rör sig om ett yrke där det egna könet är i minoritet bland utövarna tänker många killar och tjejer att de inte kommer att trivas socialt. Därför kan det vara viktigt att visa att man kan trivas socialt och få kompisar på utbildningar oavsett kön, säger Una Tellhed.
– Däremot ska man ju inte blunda för den jargongen och sexistiska attityder som kan förekomma på vissa arbetsplatser. Det blir ju fel om man säger till ungdomarna att det går jättebra att arbeta inom ett visst yrke om det inom detta ofta förekommer trakasserier på arbetsplatserna. 

Förebilder på gott och ont
Hur ska då samhället gå tillväga för att bekämpa stereotypen som säger att vissa yrken passar bättre för män respektive kvinnor? Ett argument som ofta lyfts fram är behovet av kvinnliga förebilder som inspirationskälla. Una Tellhed berättar om forskning som dock pekar på att detta i alla fall inte nödvändigtvis leder till en positiv effekt.
– När en enskild kvinnlig förebild lyfts fram händer det ibland till att intresset hos de kvinnliga studenterna rentav sjunker, vilket kan bero på att man jämför sig med henne och tänker ”så där bra kan jag aldrig bli”. Däremot testade vi nyligen att se vad som hände om vi lyfta fram en grupp bestående av olika förebilder – och då ökade såväl intresset och känslan av trivsel.

Text: Axel Vikström
Bild: Ulrika Oredsson


Läs också: Spelet som får deltagarna att diskutera diskriminering